Saltglaserat_bild-header

Anders Johansson, mästerdrejare

Anders Johansson, mästerdrejaren på Saltglaserat i Höganäs. Anders Johansson, mästerdrejaren på Saltglaserat i Höganäs.


Leran har alltid följt mig. Den har blivit en livsstil. Sitter den inte på händerna, under skorna eller i kläderna – så sitter den i huvudet. 

Jag föddes i Uppsala 1961 och flyttade till Höganäs 1978. Här började jag som drejarlärling på Kärlfabriken i Höganäs som gubbarna kallade det då. Jag fick mästerdrejaren Sven Bohlin som läromäster – "världens snällaste människa" enligt mitt förmenande. Sven såg till att jag fick lära
mig yrket från grunden. Jag lärde mig dreja de traditionella Höganäskrusen – men det gavs också tillfälle till eget skapande. När det fanns plats i de stora, ofta till brädden fyllda, ugnarna fick vi lärlingar prova egna idéer. Ganska omgående fick jag eget ansvar och fick dreja på ackord. Vi fick betalt styckvis för varje produkt, vilket innebar att jag snabbt lärde mig att dreja både rätt och fort. 

Jag tog över verksamheten från Höganäs AB vid årsskiftet 2008–2009. Verksamheten var inte längre lönsam och skulle läggas ner. Tanken på att det inte längre skulle tillverkas saltglaserade föremål i Höganäs, hade jag svårt att förlika mig med.

Sedan jag tog över verkstaden har jag, förutom produktionen av de traditionella föremålen, designat ett flertal nya produkter. Jag har använt både den traditionella saltglasyren, men även exprimenterat fram nya glasyrer. Nya former och designidéer som på ett spännande sätt knyter ihop gammal och ny tradition. De gamla ugnarna används idag som utställningslokaler och ger en pittoresk inramning till våra nytillverkade föremål.

I framtiden hoppas jag kunna lägga mer tid på att utveckla min egen design, men ändå värna de gamla modellerna och det saltglaserade.
Jag hoppas hitta en lärling som vill lära sig yrket här hos oss i verkstaden, så att den obrutna kedjan av hantverkskunnande inte bryts. Kunskapen har gått i arv i en obruten kedja från Mäster till Lärling i snart 200 år. Jag känner mig stolt över att vara en länk i denna hantverkstradition.